Här är det utlovade fotot på den fina antipastin som slank ner i lördags :)
Svarta oliver marinerade i senap, snacks-paprika med färskost, kapris, chilimarinerad salami, lufttorkad oxfile´, honungsmarinerad entrecote och hembakt bröd...mmmm....!
Det skulle man druckit ett glas rött vin till (om man inte var den som skulle köra hem) men jag gick ut stenhårt och sänkte säkert två, tre glas vatten istället! Barpersonalen sneglade oroligt på mig och kastade menande blickar på vakterna.
På den lilla barrundan som vi avslutade kvällen med, hann vi med tre ställen och jag avverkade både juice och kaffe innan jag gick in på det tunga artilleriet. Trots allt sov jag som en liten prinsessa när vi kom hem :)
Vissa morgnar i veckan går jag upp alldeles för tidigt för mänsklighetens bästa och då är jag beroende av den lilla stund jag får gosa ner mig i bussgardinen på väg till jobbet. Oftast går det alldeles utmärkt av ett par anledningar...
Nr 1: Det finns en gardin-/fönsterplats ledig
Nr 2: Alla andra i bussen är precis lika sömniga som jag och sitter tysta som mediterande möss.
Dock sker en och annan gång det där oundvikliga... någon går på bussen, sätter sig sätet bakom en och lagom till man slumrat in vid nästa busstopp hör man:
-Men GUUUUD va kul! Jag hade ingen AAANING om att du också skulle åka denna HYPER-TIDIGA morgonbuss!!
På bussen kommer förstås tjejens polare som hon senast träffat eftermiddagen innan men ändå blev så glad så hon höll på att dö när hon insåg att de råkade hamna på samma buss...
Sen är resten av resan bara ljud som:
-Asså JAA ba´ och SLUUTA, men SHIIT asså... FETT NAJS!
Under denna kavalkad av nya, hippa uttryck, i en volym som hade varit lagom om de satt 20 meter ifrån varandra, sitter vi andra och försöker sova.
Man hinner tänka många tankar (vissa mer lösningsorienterade och mindre våldsamma än andra) men slutligen provar man att lyssna på musik. MEN det är inte vilken musik som helst som funkar, jag provade igenom det mesta, och för att de hippa ljuden så gott som fullständigt ska dö ut behöver man en synth-pad, alltså en synth-matta som ligger väldigt länge, helst en 20-30 minuter. Till detta är det passande med sporadiska "pling" och ett och annat "fradrääng-ackord". Prova gärna!
Jag inser att detta problem inte får mig att framstå som purung och det är väl bara att inse att det var ett decennium sen jag var det.
Well, well...kanske blir det öronproppar nästa gång, det kan ju vara spännande att se vilken hållplats man vaknar vid då!
Sov gott där ute! Även ni i Ryssland, Tyskland och England som läser, vilka ni än är!
Så underhållande att läsa din blogg. Man blir på så gott humör av alla glada skratt den åstadkommer:-)
SvaraRaderaÅåååh Morgonbussen!! Vad jag saknar den!
SvaraRaderaMin favorittid på dagen när jag pendlade kommunalt. Och det är precis som du säger.. den lilla "familjen" man åker med varje dag, som sitter på sina bestämda platser och uppskattar lugn och ro lika mycket som en själv. Och sen kommer de DÄR in någon gång då och då.. i mitt fall var det oftast en gammal gubbe som satte sig i sätet vid chauffören och bräkte högljutt på bredaste göingska: JAHAU.... DET Ä JÄUDRANS HA KÖLLT DE Ä IDA!!.. och bläbb bläbb. :) Så gullig men SÅÅÅ störigt ändock. Men.. ett varningens ord. Öronproppar funkar skitbra.. så bra att du sitter själv kvar på ändstationen och sover lugnt.. tills chauffören knackar dig på axeln, lätt undrandes. :)
Stor KRAM!!
Vad bra att jag kan bidra med några extra skratt! Fler skratt åt folket :)
SvaraRaderaHaha, Lina! Jag ser gubben framför mig :) Man bubblar av irritation men har svårt att vara arg på honom samtidigt eftersom han är så gullig på sitt lilla sätt. Ja, det är just det som oroar mig lite med öronproppar, får se om jag vågar ;) KRAM!