Känslan av en smygstart...

Havet är underbart vackert hela tiden, det spelar ingen roll om det är sommar, höst, vinter eller vår. Morgon, dag, kväll eller natt.

Färgskiftningarna, rörelsen, lugnet, ljuden. Alltid samma fast aldrig likadant.

Jag försöker gå promenader här så ofta jag kan.

Nu har jag minsann smygstartat julen, ja, det är kanske lite tidigt men det var liksom oundvikligt. Jag har dock inte maxat utan kan försäkra er om att det finns ytterligare ett par växlar att dra fr.o.m. första advent :)

Jag har alltså smugit in en och annan jullåt, druckit ett par koppar glögg och varit på en julmarknad. Inte värre än så ;)

Nä, nu ska jag snart slita mig från brasan, katten och lugnet här inne och ge mig ut i den fuktiga disen och springa... ibland kan man fundera runt det där med motivation men med känslan efteråt och vetskapen om hälsovinsten kommer man långt.

Ha en fin söndag!

Känslan av nya intressen...

Som om ingenting hade hänt skriver jag nu vidare i min blogg. Den där livsmaskinen...

"Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit", som Michael B Tretow skulle sagt, och ibland är man inte på blogg-humör en period men så plötsligt spritter det till i blogg-tarmen igen.

Jag har fått ett nytt intresse och ett resultat av det ser ni på bilden, jag har blivit alldeles bak-galen! Jag har aldrig tidigare bakat mycket eller intresserat mig sådär vidare men tydligen var det dags nu :)

Det roliga är att fipsa med nåt och att se hur fint det blir när det är klart, jag är inte så glad för att äta upp det hela efteråt men det finns det alltid andra i min närhet som ställer upp på och tur är väl det :)

Nu ska jag ge mig ut på en liten joggingtur med min nya vän "Runkeeper", hej och hå, ha en skön söndag!

Känslan av nåt hemligt...

Som ni vet vid det här laget är jag svag för diverse skyltar och här är ytterligare en sån där.

Vid första anblicken verkar den helt normal men när man tittar lite mer noggrant så kan man bli något konfunderad.

Vad har man för mål med affären om man gör allt för att dölja var den ligger?

Alltså... "Vi flyttar till hemlig adress"... Hmm!

Idag har trädgården fått sig en omgång med räfsning och plantering och en av dörrarna har blivit målad. Nu ska jag packa in mig i en filt och se färdigt på "Knubbigt regn". Lysande film! :D

Sov gott världen!

Känslan av nåt gott...

Ibland upplever man en bit av himlen och igår var det denna dessert som stod för upplevelsen. Maj gådd, säger jag bara! Varm chokladkaka, med kladdekakssmet som rann ut sådär mumsigt i hörnet. Till detta en kula vaniljglass, hallonsås, jordgubbe och ugnsbakade äppleskivor med kanel. Den var inte billig på nåt sätt men väl värd sitt pris, jag hade en f.d. kollega mitt emot mig som sa "detta är det tysta jag hört dig nån gång!" och han hade säkert rätt. Jag åt helt andäktigt och fullt uppslukad, innan desserten hade jag sänkt en stenugnsbakad pizza med parma och ruccola som inte heller gick av för hackor och det här blev liksom pricken över i.

Gårdagskvällen var över lag fantastisk, efter festmåltiden gick vårt lilla gäng till en liten kinesisk krog som enligt neonskylt utanför erbjöd karaoke. Vi blev förvisade till källaren och in i ett mörkt, litet rum. Där sjöng vi diverse hits (Whitesnake, ABBA, Backstreet boys m.m.) tills jag var tvungen att springa till tunnelbanan för att komma med 23-bussen, som känns som den sista bussen innan de riktigt skumma människorna börjar krypa fram.

Idag har jag gått en timmes-runda och luktat på luften, fått sol i ansiktet och tittat på tussilago och vitsippor. Senare har jag repat låtar, eldat löv och studsat runt i soffan bredvid en 9-åring, framför en x-box.. :) en helt normal och härlig onsdag med andra ord!

Sov skönt och ha det gott!

Känslan av tacksamhet...

Jajemen... nu börjar listerna i vardagsrummet komma på plats, skönt! Nu saknas det bara taklister, dörr- och fönsterfoder här inne och vilken skillnad det gör när det kommer på plats.

Jag satt och tänkte på alla fantastiska människor jag har runt omkring mig, både familj och vänner. Ni kämpar alla med era små och stora problem och är så härliga och positiva.

Ni har styrka och beslutsamhet när ni tar er igenom svåra perioder eller sätter upp stora mål och lyckas genomföra dem. Ni är vänliga och kärleksfulla och bjuder alltid på er själva.

Ni inspirerar mig, får mig att utvecklas och bäst av allt, ni får mig att må bra och skratta, tack, tack, tack! Jag är lyckligt lottad!

Nu är det dags att hoppa in i duschen efter dagens fysiska trädgårdspass :) och efter det blir det gotte-go kvällsmad med rostade mackor och gott pålägg innan jag begraver mig bland kuddar och täcke, mm...

Jag önskar er en ljuvlig kväll och en sköön natt!

Känslan av något litet...

Nu är vi hemma igen, efter en kort men omtumlande tur.

Mycket kul och mysigt men också en hel del andra upplevelser som resulterade i en del fix och trix.

Vi lämnade alltså ett vårigt Skåne där familj och vänner satt ute i solen på sina terrasser och softade och var alldeles mysiga, och anlände till ett Stockholm med snökantade vägar, dimma och 0 grader...!!

Hmm... kändes som att åka tillbaka två månader i tiden. Jag har dock en stark övertygelse om att när jag vaknar imorgon så är det åter vårvärme och fågelkvitter, eller??

Så nattinatt alla vänner i både sol, regn och snö så hörs vi snart igen!

Känslan av att känna sig bevakad...

Ni vet ibland, när man får den där känslan av att någon bevakar en, men man inte kan hitta vederbörande...? Lite åt det hållet var det när kusinen tog mig och mina två andra kusiner på utflykt. Vi gick runt i godan ro på den fina gården och stannar upp vid ett stängsel, och det är då jag får den där känslan...av att nån tittar på mig... Jag sneglar runt på mina kusiner, vänder mig sen lätt runt...och tittar ner, och där är han... mitt största "fan" (får jag ju förutsätta med tanke på den lätt maniska, odelade uppmärksamheten riktad mot mig). Hans ögon säger liksom:

-Du ääääär tröööött, du trillar ihoooop och bildar en naturlig steeeege över stäääängslet!! (uttalas med get-hackningar på de långa konsonanterna).

Jag blev en aaningen småchockad, kan jag säga, men fick också en bättre förståelse för var alla ljud av vrål-kräkningar från 100 growl/metal-sångare kommit ifrån under vår vandring...

Nu ska jag ge mig ut och elda lite löv och drömma om min egen bondgård, eventuellt utan getter...

Ha en fin dag!

Känslan av en skön dag...

Att sitta på en soldränkt klippa och bara ta det lugnt är finfint, och idag var en härlig dag med mycket sol.

Efter att ha varit iväg och fixat lite ärenden så skulle jag träna på gymmet. Jag bytte om och satte igång. När jag var igenom drygt halva mitt program gick det en kille genom gymmet och frågade alla om de ville ha en sportdryck (åtminstone var det vad jag trodde), glad i hågen sa jag JA TACK! -Åh så kul, sa han, och bad mig följa med in i stora salen. Väl inne insåg jag att det inte var en gratis sportdryck jag tackat ja till, utan ett träningspass inkluderande en viktplatta(!), och nu kunde jag ju inte dra mig ur... undrade bara lite nervöst hur tufft det skulle bli.

Det visade sig heta CX Works (kommer aldrig att förväxla det med sportdryck fler gånger) och innebär rå-grillning av kroppens mittparti och fladder, alltså mage, rygg och rumpa.

Ja...det var ju en ny upplevelse... Gissar att eventuella skrattattacker under morgondagen kommer att smärta härligt och påminna mig om vad jag gjorde idag, men jag tycker mycket om träningsvärk så jag klagar inte egentligen :)

Efter träning och långdusch promenerade jag ut och satte mig på en bänk i lä, mitt i solen. Det är få saker som slår känslan av att känna sig helt avslappnad i kroppen efter en rejäl träning, vara nyduschad, ledig och få lapa sol medan man tittar på människor som vandrar förbi...mmm...

Sen blev det påskris- och fjäderinköp innan jag åkte hem och gjorde en bra insats med sångrep och planerande inför kommande projekt.

Imorgon blir det lite jobb innan jag ska gå och after worka med en gammal kollega, blir mycket trevligt! Hoppas ni har en skön kväll!

Hejsanhej!

Känslan av ett längt...

Alltså HALLAO vad kallt det är! Jag fryser ända in i menbergen! Eller bärgmenen... eller...äsch, ni fattar!

Mina fötter är liksom kalla inifrån, och inga luddiga sockar eller bulliga dunskor hjälper.

Jag längtar därför extra mycket till bilden ovanför, det var en varm dag på stranden på Gotland förra sommaren...härligt!

Dagen har annars flutit som de flesta dagar; jag har gett en kusin en kram, ätit supergod sushi och stått klämd på tunnelbanan mellan en plastvägg och en tant som var fullständigt lila. Jag skojar inte, hon hade lila strumpbyxor, lila kjol, lila jacka med stor, lila päls mojäng, lila glasögon och en...wait for it... slickepinne...jodå, men den var gul och grön, vet inte riktigt hur hon tänkte där...

Det är svårt att säga exakt ålder men eftersom jag redan refererat till henne som tant så är det nog bäst att jag inte ger mig på någon gissning, allt för att hålla föräldrar och solmogna släktingar nöjda och glada :)

Nu tänker jag göra som jag gjorde när jag var en busig liten student, hasa ner mig i soffan och somna en stund istället för att gå och lägga mig i sängen. Jag vet precis hur trött jag kommer att vara när jag väl måste gå ner men det lockar inte överdrivet mycket att studsa upp och bädda om sängen innan jag kan lägga mig, vilket jag måste göra eftersom jag i ett hurtigt ögonblick rev av det gamla och slängde i tvätten...

Nåja, små, små problem. Nu ska det hasas!

Gnatt folket!

Känslan av en bok...

När regnstormarna nu blåst in över oss så får jag en magiskt stor längtan efter att sitta skönt och läsa en riktigt bra bok. Jag är ju en deckar-böna och gärna då de engelska, lite mer åt det lättsamma hållet, a´la´Agatha Christie. Jag tycker att fotot matchar regn och deckare, eller hur? Blev rätt nöjd själv :) Ikväll är i alla fall första kvällen på länge som jag haft lugn nog att sitta ner och läsa. Härligt!

Igår var jag hos frissan och hon avslutade med att blåsa håret torrt och lägga det i nån chic formation. Jag betalde och gick, när jag öppnade dörren och kom ut stod regnet som spön. Jag skulle gå till en busshållplats ca 500 meter bort och busskuren hade inget tak, så min svajsvaj-frisyr blev med ens inte riktigt lika svajsvajig och vid det laget jag var hemma var det mer "död bäver möter Gustav Vasa" än nåt annat...!

Nåja, jag satt så småningom där i godan ro på bussen och läste något på min telefon, som låg i mitt knä. Plötsligt märker jag bara hur det slår lock för öronen och det är nånting som inte känns rätt. Jag tittar förbryllat upp och känner inte igen mig, några mikrosekunder senare inser jag att jag hoppat på en av de få bussar som svänger höger i rondellen...SUCK! Jag bor i allra högsta grad rakt fram i rondellen. Det blev första bästa stopp som gällde, av i regnet och försöka hitta en buss som går tilbaka samtidigt som jag ler mot ett par från Holland.

Slutet gott allting gott, jag kom hem.

Det som förbryllar mig mest är nog min undermedvetna reaktion "Lock för öronen"! Nåja, det som funkar, funkar.

Ögonen går i kors nu kvart i tio, och det kan ju aldrig vara bra ;)

Sov gott!

Känslan av en återkomst...

Ja, det är så här det är att göra en återkomst. Har hört en del om dem men aldrig riktigt gjort någon egen.

Äntligen är fönsterfläktarna på bussarna kallare än det är ute, då vet man att det är vår på riktigt.

Medan Nat King Cole sjunger för mig (oj, råkade tydligen precis höra en hel jullåt utan att reagera) tänker jag tillbaka på hemresan på bussen idag...

Ett par stationer efter min, hoppade fyra riktiga stekar-killar i 18-års åldern på. De fick stå upp eftersom bussen var full och de ställde sig dryga metern från där jag satt. Min planerade sovstund hade helt plötsligt förvandlats till en studie i mänskligt stekar-beteende. Inte alls ointressant faktiskt.

Först försökte jag sätta mig in i om jag själv hade tyckt att de var coola när jag var i deras ålder men det är svårt att säga, jag menar... de är ju bara barn... ja, ja, jag veet...jag är halv-tant i deras ögon!

De skämtade och skojade på sitt stekar-vis varpå den ena säger:

-Äsch, håll tyst "riking"!

Pojken med det lukrativa smeknamnet fick troligen en stor önskan om att trycka till den andre och sa:

-Var tyst själv "Vask-kräkaren"!

...och där punkterade han ju på nåt sätt den diskussionen.

Mitt i allt detta hade de ställt sig och blockerat utgången till en av bussdörrarna, för att överhuvudtaget få plats. Detta resulterade i att varje gång bussen stannade för att släppa av en passagerare så gick stekarna ut i en amöba-formad klunga, för att sen gå in och ställa sig ihoptryckta igen, står man för nära bussdörren så stängs den inte, och detta resulterade i att de höll en 45-gradig vinkel på kropparna för att vi skulle kunna åka vidare, och så gick det, ut, vänta, in, vinklar, ut, vänta, in...osv...

Hur coola de än var så blev det nästan som en parodi, som att skåda en manet som försöker simma ifrån sina giftiga spröt. Tack för underhållningen!

Men nu går banne mig ögonen i kors, jag är såå trött nu att jag skulle kunna gnaga på en skunk i trekvart utan att märka av det.

Kära vänner, SOV GOTT!

Känslan av en favorit...

Det är inte bara katten som vet hur man myser till det, jag har minsann ett och annat knep jag också.

Något jag alltid gillat är att resa och framförallt på kvällen, jag kurar ihop mig till en liten boll och får pirr i hela kroppen. När jag var liten var favoriten att åka bil hem från farmor, då visste jag att jag hade 1,5 timmes kurande småslummer och ännu oftare storslummer. Bäst var det om det var lite svalt i bilen, nästan kallt, då kunde man dra jackan om sig som ett täcke. Jag såg gatlamporna dö ut och sen blev det helt mörkt, inte långt därefter somnade jag.

Jag tycker fortfarande om att åka bil på kvällen, men något som slår det nuförtiden är att åka tåg eller buss i skymning/kväll. Bäst är förstås de gamla Agatha Christie-tågen med sammetsinredning i bistro-vagnen! Men de lite nyare funkar också. Man sitter i sin lilla värld och läser eller tittar på en deckare, äter nåt gott och lyssnar på lite musik. Jag gillar kombinationen av att utföra nåt utan att göra nåt, alltså att vara på väg och inte få mindre gjort även om jag bara myser.

Sen trivs jag himla bra med en massa människor runt mig också. Vi sitter här tillsammans allihop och umgås utan att säga nåt, trivsamt!

Jag är alltså just nu på väg på tåget, det är mörkt utanför, jag ska packa upp lite mat och Morden i Midsomer buffrar upp sig alldeles härligt i fliken bredvid, och i allt detta vet jag att jag har två timmar kvar innan jag är framme. Aahh... ljuvligt!

Såå... jag önskar er en härlig kväll och tänker nu fortsätta att kura.

Hej!

Känslan av ett vårtecken...

Idag vår-tecknades det i allra högsta grad. Solen sken, fåglarna kvittrade och luften doftade asfalt och syre, härligt. Dessutom kunde jag hämta posten utan ficklampa när jag kom hem, ett säkert vårtecken!

På jobbet flyttar vi runt möbler och omorganiserar, blir säkert bra när det är klart, och den härliga lunchen var välkommen. Eftersom jag fortfarande hade lite ont i magen efter sjukveckorna bestämde jag mig för att ta det lite extra lugnt. Det blev en liter Proviva, två frallor och en burk leverpastej. Det var finfint att sitta på en parkbänk i solen och gräva upp leverpastej med en fralla, kan varmt rekommenderas.

Bjussades på en god middag när jag kom hem och nu avslutas kvällen framför "Ett herrans liv" (över-charmig serie), med muffins. Nu går dock ögonen i kors så jag önskar er en god och mjuk natt!

Känslan av en vacker solnedgång...

Såhär vackert var det igår kväll när solen bestämde sig för att gå ner! Tittade man väster ut kunde man se Jupiter och Venus, som senast passerade varandra för över 10 år sen, fint var det.

Vårt hus visades igår så nu håller vi tummarna för att någon ska nappa :) Vi har fått så fin hjälp och hade aldrig hunnit med allt annars. Tack och lov fanns det några stunder då man kunde sätta sig ner och pusta ut och vid något av dessa tillfällen spelade vi Plump (ett av världens roligaste kortspel), spänningen var olidlig och pappa sopade banan i två av tre spel. Vi började sjunga på en låt men kunde inte komma på vad det var för en låt. Då slog det oss att det finns en app i telefonen där man kan nynna in en melodi och få reda på vilken det är. Pappa plockade fram appen och nynnade så fint, telefonen funderade ett slag och kom sen med förslaget

"Ringa vårdcentralen?"

Vi skrattade så vi höll på att smälla av! Telefonen undrade uppenbarligen var pappa hade ont.

När vi väl samlat oss så insåg vi ju att det var uppringning via röst han använt och inte musik-appen och det var nog skönt för självförtroendet ;)

Nu laddar jag inför torsdag, då jag ska sätta mig på tåget och åka söder ut för en helg av idel trevligheter, tjoho!

Hoppas ni har en solig och fantastisk dag!

Känslan av en mörkläggning...

Upplevde något helt nytt häromdagen, jag gick in i en mataffär och insåg att det var helt kolsvart där inne och att det troligen inte var för att de bestämt sig för att fira Halloween åtta månader i förväg utan pga någon form av strömavbrott.

Vi var ett gäng som stod och såg smått förvirrade ut innanför ingången medan pensionärer med fyllda vagnar slussades mot oss från olika delar av affären, med hjälp av ficklampor. En smått bisarr upplevelse...

Den stackars kassörskan som försökte bringa någon form av ordning i allt, ropade "Stanna där! Du får inte gå in!" med panik i rösten när jag gick ett par steg in mot affären för att kunna ta ett foto. Jag motverkade en impuls att backa med händerna ovanför huvudet...

Annars är det en smått osannolik vecka då sjukdomar och husvisningar (japp, vårt hus, yey!) avlöst varandra, jag har nu nästan helt tillfrisknat från influensan och snart också tillfrisknat från maginfluensan som hälsade på i sluttampen av den andra influensan...

...vi hade första visningen (förvisning för en person, mucho stressigt kan jag säga) på huset igår och ska ha nästa på söndag. Vi hoppas och håller alla tummar för en massiv budgivning!

Vilken tur att familjen finns och hjälper en när man verkligen behöver, vilken trygghet, vilken glädje och bara såå skönt! Tack fina, fina föräldrar för all er hjälp!

Nu Proviva (magens bästa vän), fönsterputs och snart sopsortering, med en och annan återhämtningspaus emellanåt.

Tjipp å hajk!

Känslan av fönster-titteri...

Ja, fönster-titteri är det jag har ägnat de senaste dagarna åt. Jag har legat pall i min säng med feber och värk, förkylning och lite annat smått och gott. Det bästa i allt är att det har varit så vackert väder andra sidan rutan och att jag blivit bortskämd och servad med allehanda maträtter, finemang!

Här kommer ett par intressanta inlägg...(?)

Jag har bara druckit bryggkaffe i typ ett år och det här är första gången jag druckit med helt igentäppt näsa och njaa... not so much. Inget av den goda kaffesmaken går att urskilja, bara beskan finns kvar på tungan. Jodå, så är det :)

Jag vill också meddela att det nu inte finns nånting jag inte kan om vad som krävs för att bli "Masterchef" i England, jag har också stenkoll på i princip alla fastigheter som var till salu i Devon- och Cornwall-trakten under 2008. Vilken över-vacker natur det är där! Tänk att ha ett ljust, luftigt hus i en lummig trädgård med havsutsikt, allt på bara 5 minuters promenad-avstånd till den lilla mysiga byn med en skola, pub och kyrka.

Allt detta resulterar i att jag blir ännu mer sugen på att flytta till nåt mysigt ställe (vilket verkligen är på gång nu när huset faktiskt kommit ut på marknaden) där jag ska lägga mer tid på att laga mat, så att jag kan söka till Masterchef hos John Torode och Gregg Wallace. De är mästare på att inspirera, de gosar runt med maten i sina munnar så till den milda grad att de t.o.m. skulle få "biff på bark med gyttje-sås" att verka fenomenalt. Dessutom lyser deras passion för mat glasklart. Japp, bra program.

Nä, men nu är det väl dags för mig att ligga lite mer här i sängen och inte göra nåt så...

på återhörande!

Känslan av vardagens insikter...

Tja, om man nu ska peka lite med pekpinnar och uppmana folk att göra "det rätta" då kan man väl lika gärna göra det med glimten i ögat? Det tyckte i alla fall den här bostadsföreningen och jag håller med, jag hade hellre inte bajsat på gräset här än på vilken annan tråkig gräsmatta som helst. Om jag hade varit hund alltså :)

Det där med vardagens små insikter ska man inte underskatta. Idag har jag t.ex. insett att vårtrötthet egentligen är vintertrötthet bara att den inte står i full blom förrän framåt våren, jag har också lärt mig att jag är mycket snabbare uppför på ett halt underlag än nerför, och sist men inte minst... Börje Salming och Johannes Brost är magiskt lika varandra i plansch-form ca 30 meter bort.

Tänk vilken dag va, vad mycket nytt jag har lärt mig :)

Nu väntar jag med spänning på morgondagens upptäckter.

Sov gott, eller Mimpi manis som de säger i Malaysia!

Känslan av en styling...

Idag har det inhandlats lite smått och gott och stylats, imorgon ska huset nämligen fotas. Det är ju makalöst vad mycket saker man har men oohh så fint det blir när man väl blir färdig.

Nu är klockan dock två på natten och något säger mig att det kan vara dags att krypa ner under täcket och somna i glittret från Oscarsgalan. Imorgon blir det jobb och fix från tidig morgon och då återstår det att se hur käck man känner sig.. :)

Natt natt till er!

Känslan av en etapp...

Så var det då äntligen klart, kökstaket alltså, och på bilden syns ett smakprov.

Man tycker att det går långsamt framåt men trots allt går det framåt, och det är lite extra skönt när man kan bocka av från listan.

Jag är ganska otålig av mig och allt som oftast påbörjar jag många projekt på en gång, vilket resulterar i att det händer mycket men att det tar längre tid tills allt blir helt klart. Jag ska börja tänka lite mer "hellre ETT helt färdigt projekt än tre på gång", kan nog vara bra fokus-träning...

Nu ska jag fokusera på att sova, känns som ett projekt jag kommer att ro i hamn inom sisådär 40 sekunder, och det lär ju bättra på min statistik...

Sov gott och dröm sött!

Känslan av en Fettisdag...

Ser ni? Mmm...

Denna Fettisdag kom chefen släpandes på såna här grymmingar. Det är alltså inte vanliga semlor utan choklad-semlor!

Det är choklad i både deg, mandelmassa och grädde. Detta låter kanske lite "over the top" men jag dig försäkrar att man inte skojar bort den. Ooohhh så gott, så gott!

Dagen fortsatte ganska intensivt med en himla massa fix och puts, och när det var dags att åka hemåt var jag rättså trött.

Jag gick 100 meter i vad som kändes som den första vårdagen och plötslig fylldes luften av den mest underbara koltrast-sång, stark, klar och vacker och jag kunde inget annat än att tvärnita mitt på trottoaren, blunda och bara fylla hela mig med vårtecken. Andra sidan vägen stod en annan kvinna precis lika fastfrusen som jag, snacka om längtan till våren.

Bussresan hem var inte helt fel heller. Någon packade upp något som fick hela bussen att lukta som ett mellanstadiedisco, och då menar jag inte mellanstadiediscona idag som luktar cigaretter och Axe utan de på min tid som doftade sköljmedel och popcorn...mmm... med risk för att låta mogen; det var tider det.

Nä, om man skulle vältra sig i lite fler mellanstadieminnen, slänga på Wind of change och Listen to your heart, plocka fram den spygröna tyllkjolen och leta upp de gamla skolkatalogerna. Låter väl som en bra tisdagkväll? Japp, bra tisdagkväll!

Ha det hivigt!

Känslan av en snöborg...

Idag har det snöbollats, mulats, brottats, snöborg-byggts och kälkåkts. En riktig utomhusdag blev det, skönt! Hade vid tillfälle t.o.m. snö innanför alla tröjor, på magen. Bra jobbat, eller hur?

Det var en avancerad snöborg med både söbolls-upphängare och svärdhål, fick en massa minnen från när pappa och jag byggde i min barndom. Minns speciellt en vintern då vi byggde en igloo i trädgården, minns det som om den blev riktigt bra men åtminstone var det grymt kul :)

På bilden ovan ser ni hur kvällen avslutades igår, efter godisinköpet. Långa raggsockor och tända ljus framför Sherlock Holmes. Gillar Sir Arthur Conan Doyle´s böcker och älskar denna nya TV-version med Benedict Cumberbatch. Japp, älskar! Superbra type casting och finurliga lösningar. Hoppas på fler avsnitt!

Nu är det dags för sängen minsann, har ytterligare en fullmatad vecka framför mig.

Sov gott alla!

Känslan av en laddning...

Idag laddar jag. Är faktiskt helt slut, och visst brukar det väl vara så när man hållt fullt-ös-medvetslös-tempo lite för länge? Alla saker är förstås inte klara och färdiga än men vi är en bit på vägen och en ganska tung energitjuv tog ett rejält kliv framåt igår, skönt.

Jag fick ett litet förmiddagsryck och körde loss med armhävningar, situps och allmänt dans-studsande runt i köket men föll sen in i någon form av "vore det inte bättre om jag övade lite på att slappna av istället-övertygelse.

Så, just nu är det soffläge med en Eddie Murphy-rulle från 1992 och den största aktiviteten planerad ikväll är bilfärden till godisaffären, japp, så får det bli.

Ha en ljuvlig lördag!

Känslan av ett sortiment...

Jamenvisst!

Utförsäljning som heter duga! Jag antar att de valt att skriva det de tror lockar mest, alternativt det de säljer mest av. Skinn och mocka..fine, fest och pälsar..absolut,

men tyrolerplagg??

Den kombinationen är ungefär lika väntad som om en mataffär hade skyltat med potatis, ris, pasta, mjöl och ekorrpaté!

Jag älskar roliga skyltar, både de som är fyndiga med mening och de som bara råkar vara kul.

Jag undrar just i detta fallet om TPV (Tyroler-Plaggets Vänner) hade bestämt sig för att uppgradera sina outfits, köpte nya och lämnade de nio förbrukade till second hand..?

Å andra sidan, ett tyrolerplagg med 50% rabatt är ju trots allt bara hälften så dyrt som ett tyrolerplagg till ordinarie pris och är det nån gång man ska säkra upp inför den där dagen då man känner för att bjuda hem på ett hejdundrandes Tyroler-party med vimplar och maränger så är väl detta ett lika gott tillfälle som nåt annat!

Prost!

Känslan av 900 km/h...

Ja, fy fasen vad det går nu. Jag hinner inte ens tänka.
Det är sång, renovering, planering, lägenhetstittning, kvittofix, inköp, jobb och så förstås det där helt normala livet.
Tittade på en lägenhet igår, var väl mja-känsla på den. Skulle däremot tittat på nåt lovande ikväll
men givetvis var det inte bara vi som tyckte att den var lovande, vilket resulterade i att den såldes redan efter första visningen. Suck uttrycker väl en något mildare version av vad jag känner...

Nä, nu får jag köra vidare... GAAAHH!!

Hej hej :)

Känslan av en metallmassaker...

Jomenvisstserru!

Igår var jag ju hos farbror tandläkaren och skulle laga ett hål. Det var ganska länge sen senast, tack och lov.

-Goddag, goddag hann jag med innan allt drog igång.

På mindre än fem sekunder hissades jag ner i bakstupa sidoläge med lampan i ögonen och två personer böjda över mig, stirrandes. Mhm...jag blinkar förskräckt en gång.

Sköterskan frågade om jag ville ha bedövning och jag sa ja men tillade lite snabbt att en gång hade jag minsann fått en annan typ av bedövning, alltså nån adrenalin-variant, och då hade jag fått hjärtklappning! Jag tittar lite menande på tandläkaren med mina något uppspärrade ögon.

Han säger: -Alltså, adrenalinet går ju ut i blodet och då kan man få hjärtklappning, det är helt normalt...

Helt normalt...?? Jag minns INTE att jag upplevde det som helt normalt.

Och där kommer han med sin "lilla spruta" och pregar in den i kind-senan på mig, på två ställen, med enda förvarningen; nu sticker det till lite grand!

När jag äntligen får andas ut inser jag att han inte är färdig, utan jag hör återigen det lilla "nu sticker det till lite grand" och där satt den, i tandköttet ovanför kindtänderna.

Hallelujah! Änglar och fågelsång!

Nuu...nuu börjar det hända grejer. Tandläkaren gnuggar mig på kinden och frågar lite glatt:

Känns det här konstigt?

-Jaaa...

-Bra! (ännu gladare)

Sen drar det igång, dammsugar-slangar, borrar, vattensprutare, luftare och olika metall-ställningar trycks ner i min mun på en och samma gång. Jag kände mig som Darth Vader, fast med hjälmen INNE i munnen istället.

Ljudnivån på alla maskiner var i kategori med att sticka ut huvudet utanför ett flygplan på 8000 meters höjd, ovanpå detta har både tandläkaren och sköterskan munskydd. Jag tar det säkra före det osäkra och blundar och tänker på kycklingar och kattungar.

I all tumult hör jag dem mumla nåt och jag bara fortsätter blunda och ligga blickstilla. De mumlar igen, jag rör inte en fena. Då stänger de av alla apparater och maskiner, lutar sig oroligt närmre mig och nu hör jag att det är mig de pratar med...

-Hur går det?? Mår du bra??

Jag öppnar ögonen snabbt och försöker le med ett vidöppet gap och "säger" -Rhraaarhhråå!

De ler lite stelt och säger -Bra! Sen är cirkusen igång igen.

Hur tror de att man överhuvudtaget ska höra nånting i den ljudvolymen samtidigt som de har munskydd på sig och man natruligtvis känner sig lite extra introvert för ögonblicket?

Pust! Tandläkare alltså!

När de är färdiga med hela proceduren säger de till mig att hacka ihop tänderna några gånger för att känna om det känns bra. Jag hackar och hackar men tycker att det känns lite märkligt...prova ett par gånger till säger de...men, det känns som det är nåt i vägen... efter en stunds hackande och funderande inser jag att det är min kind och en bit av tungan som är i vägen, med bedövning är det lite svårt att avgöra sånt nämligen. Jag petar undan kinden med fingret, ler lite generat och provar ytterligare en gång, jodå nu känns det okej. Antar att bitmärket i kinden lär kännas lite senare...

Jag kom i alla fall därifrån helskinnad om än lam i halva ansiktet. Jag sa att jag tänkte gå och träna direkt efter och frågade om bedövningen skulle släppa nu ganska omgående.

-Nja, en tre-fyra timmar till tar det.

-Lyschande, sa jag och log trött och snett.

Kvinnan som tog betalt var inte heller vidare pedagogisk:

-Oj, det var inte billigt!

Nä, tack!

Träningen gick fint, åtminstone tills jag blev tvungen att dricka vatten och dreglade lite ofrivilligt på golvet. Pinsamt? Nejdå, inte farligt.

Tja, en helt vanlig onsdag helt enkelt!

Ha en skön kväll och passa er för tandläkare! De är onda.

Känslan av nåt litet och gott...

Ni vet en sån där dag, då man fryser och känner sig lite trött. Inte sjuk-frys-trött utan bara ruggig. När det där sötsuget smyger sig på snett bakifrån och man inte hinner ducka.

En sån dag hade jag igår och vid 15-snåret stod jag inte ut längre utan gick ut i lilla caféet utanför och roffade åt mig en sån här liten goding. Jag skulle tippa att den är 2x2 cm och inte 2x2 meter som det ser ut här, tyvärr :)

Den och en kopp kaffe blev hel-lyckat! Hurra!

Nu väntar farbror tandläkaren på mig och sen ett litet träningspass.

Skön onsdag till er!

Känslan av ett rep...

Här sitter vi i sängen denna måndagkväll och repar våra låtar. Vår första duo-spelning närmar sig, spännande värre! Gamla godingar utlovas och denna gången blir det mestadels sent 80-tal och tidigt 90-tal, tror det kommer att passa publiken :)

Blir lite sugen på att köra ett helt spektakulärt nummer med överenergisk dans, en hel del "Woo woo - jag hör er inte! En gång till! Woo woo", farandes från sida till sida på scenen och elda igång den stackars skrämda publiken... men efter ytterligare ett par sekunders funderande inser jag att de fyra som sitter kvar med stora ögon och öppna munnar inte vet om de ska skratta eller gråta.

Nåja, en annan gång kanske.

Nu tar vi en liten paus i repet eftersom tvättmaskinen precis signalerade OE. Givetvis hittade vi bara bruksanvisningen på tyska men efter att kört förklaringen genom Google translate fick vi reda på att maskinen nu har "Trubbel i avloppet"

Ajaj, låter inte skönt!

Trött som en liten gris är jag också och borde sova nu, men det är mycket saker som ska fixas och så lite tid att fixa det på...sååå...

Nu kör vi!

Känslan av vinter...

Såhär vackert har vi det just nu!

Detta är vad jag kallar vinter och snön gör allting mycket ljusare, skönt.

Nu är det en ny vecka och nya veckor betyder nya möjligheter och nya tag. Är nästan helt klar med bjälkarna nu men kommer troligen behöva köpa en liter till. Bildbevis kommer så småningom :)

Ha en härlig måndag!

Känslan av nåt smaskens...

Japp, såhär ser den ut... världens godaste tårta! Jag trodde jag skulle få panik när jag insåg att jag inte kunde sluta äta av den och jag kan säga att det inte hjälpte när chefen gick bort med hela kartongen till mig efter fikan och sa: "Det är inte så mycket kvar, ta du resten..."

Inte så mycket kvar?? Möjligen stämmer det i en elefants mått mätt!

Jodå såatte...jag brukar inte ha något överdrivet, okontrollerat sötbegär i vanliga fall men vad ska en god kollega göra när jobbarkompisarna tittar med bedjande panik på en?

Jo, man äter direkt ur kartongen med egen sked. Man ställer ju upp för tusan!

Dethär var det i (typ): choklad/sockerkaksbotten, chokladcreme, nån typ av syltig gelé och ytterligare nåt chokladigt kladd, toppat med en jordgubbe.

Vaa? Nåå? Låter det inte fantastiskt? Hmm... jag är inte vidare bra på att beskriva som de gör i mattidningarna märker jag, där allting låter så fancy. Typ som

"Svängd snöhamster med vårdoftande potatisfrikadeller och blandade småbär, vilandes på en spegel av norrländsk kålmajonnäs"

Jodå, blir allt lite sugen själv faktiskt.

Nu är det dags att somna till det dova ljudet av über-mycket snöfluff.

Hörs snart!

Känslan av motsatser...

Idag var det så kallt att insidan av min näsa förfrös lite, jag fick andas med öppen mun rakt in i kragen, som en annan gös. Japp, 11 minusgrader är rena Antarktis för en skånetös.

MEN vid 10-tiden började det snöa och fortsatte resten av dagen, det är grejer det!

Jag susade hem på bussen i snöyrandet, bredvid en tant som luktade mint.

Väl hemma hoppade jag av bussen och befann mig plötsligt i en riktigt gammal vacker julkalender. Grenarna på granarna hängde tunga under snömassorna, allt var helt tyst och jag pulsade fram likt en osmidig flodhäst med handväska. Förutom väskan bar jag dessutom på klädpåse, dagens post och en diod-lampa i högsta hugg, jag kan tänka mig hur min skugga tornade upp sig för den lille killen jag mötte. Inte konstigt att han sjönk ihop och började gå lite fortare...

Men jag säger bara HU så vackert med all snö!

När jag öppnade dörren hemma slog doften av stekt fläsk, kokt potatis och stekt lök emot mig. Det är ingen dålig lyx att få maten serverad när man kommer hem! Heja!

Hur mysigt det än är med snön så lyste den vackra buketten med tulpaner, som sambon köpt, upp hela köket och spred varma vårkänslor.

Nu blir det The dark knight innan jag kommer att somna som en liten gris.

Sov gott!

Känslan av en tur...

Jodå, jag har ju haft fixar-onsdag idag med allt vad det innebär. Mail, telefonsamtal och lite hemifrån-jobb. Dock är det så superskönt när man tar det där brejket och går en runda på en timme. Det rensar huvudet och ger energi, love it!

Trots att jag hade snögån (snö i ögonen) så kunde jag inte missa detta fina men tyvärr utbrända hus, bara skalet finns kvar. Det var säkert vackert när det väl var helt i all sin prakt, men nu blir det lite Hitchcock över det. Vackert men lite läskigt alltså.

Vidare på rundan konstaterade jag att ganska många hade kvar julstjärnor och julgran i sina hus (nej då jag är ingen fönstertittare, bara en oskyldig "råka-seare" ;))

Nästa upptäckt var att de delar som petar ut mest åt norr och söder är de delar man tydligen fryser mest om, alltså näsa och rumpa. Ni hör, gigantiska upptäckter för mänskligheten från den här tjejen idag alltså.

Aahh... en stunds slappande behöver jag nu, because I´m worth it! Har många omvälvande upplevelser att smälta... Jajemen!

Nattnatt!

Känslan av jeansshorts...

Det är värst vad jag har varit runt och flaxat på alla tänkbara föreställningar den senaste tiden! Vilken tur att det är kul :)

Igår kväll var det den tredje i raden, en release-konsert med både digeridoo, stepp, tvärflöjt och fridans.

Nu verkar det dock lugna ner sig något, hoppas inte för mycket bara ;)

Vi har precis sett Hitlåtens historia med Journey, två 2:an. Alltså, jag säger bara

"Don´t stop believing", vilken låt! Det är riktig gåshud på det introt!

Varje gång jag ser ett sånt program får jag ett grymt sug efter att slänga på jeansshortsen och plocka fram en liten fläkt och sen erövra världen med mitt rockband... ja, det är det jag vill!

(Fläkten är till för att ge mig den läckra 80-stylen i håret om någon undrade).

Kan man inte bara bestämma sig för att göra det? Jag tror banne mig jag ska göra det. Jag återkommer med vidare info.

Imorgon blir det sovmorgon... hipp hurra för sån lyx!

Sov gott där ute!

Känslan av kvällsmat...

Oohh vad det är gott att bara sitta ner på "lilla" rumpan när man har fixat och stått i hela dagen. Jag hade en plan på att få färdigt bjälkarna idag men det tar lite längre tid än jag trodde. Färgen är über-tjock och träet säger bara slurp, behöver köpa en burk färg till minsann.

Sen har det plockats undan i största allmänhet, tänts ljus (som den mysiga fyren från Dennys home som sambon fick i julklapp) och planerats en del, men eftersom de säger att man ska leva i nuet tänker jag just nu inte planera längre än att i nästa paus av filmen gå ner och hämta rosten, brödet, smöret och diverse pålägg. Mmm... kvällsmat! Bland det bästa jag vet!

Önskar er en ljuvlig söndag-kväll!

Känslan av Walla...

Japp, här kommer enligt önskemål Walla-outlet-tröjan som inhandlades i torsdags, oerhört skön är ordet :) Sorry för den dåliga kvalite´n på bilderna men min kamera har fått fötter och försvunnit tyvärr.

Dagen började soft och behagligt, frukost i sängen följt av suktande framför "Drömhem vid havet" på 8:an.

Resten av dagen har tillbringats på en stege i köket, nu är allt det vita målat och imorgon ska jag ge mig på målning av bjälkarna. Vi valde en varm grå färg istället för den blågrå som finns idag. Åh vad jag längtar till det är klart! :)

Nacken tar allt lite stryk vid takmålning men visst är det värt det!

Dessutom har jag lite värk i höger ben efter en (om jag får säga det själv) mycket snygg vurpa som tog plats i trädgården vid 13:30-snåret igår. Var på väg ner till huset med en massa saker i händerna och då hände det, fötterna begav sig framåt och uppåt och jag kunde inget annat än att bekanta mig lite närmre med snön. Tja, det gjorde inte direkt ont men det såg säkerligen ganska roligt ut för sambon som stod och tittade på.. :)

Nu är jag mätt och belåten efter världens godaste spaghetti med köttfärssås, en av sambons specialiteer, och sitter nergosad framför Morden i Midsomer med en mängd tända ljus.

Sköna, sköna lördag!

Känslan av fullt upp...

Så här gött hade jag det igår kväll innan vi gick på Robert Gustafssons show. Visst är det trevligt med sällskap men någon gång ibland är det inte helt fel att sitta själv med ett glas vin eller en kopp kaffe och studera människor.

Dagen har bjudit på träning, lite jobb, storstädning och ett möte. Vi har handlat lite mer färg för att få taket och bjälkarna färdiga i helgen och nu har vi precis inmundigat en thaimiddag (lite sent), som inte blev allt för dum om jag får säga det själv.

Ett lite annorlunda sms dök också upp idag, Hemmakväll erbjöd sina kunder att hyra en film gratis och vi fick med oss X-men first class hem. Dock fastnade vi både i "I skottlinjen" och "Röd drake" på TV och har inte än fått igång hyrfilmen.

Hoppas ni har en riktigt skön kväll och får en härlig sovmorgon imorgon!

Hasta la vista!

Känslan av inspiration...

Den här dagen har verkligen innehållit det mesta må jag säga.

För att sammanfatta i korthet; skumma drömmar (om att inte hitta det man letade efter, men som sen visade sig finnas i rummet bredvid hela tiden), kaffe, låtskriveri, tvätt, tittande på instruktions-filmer inför kommande jobb, takmåleri och telefonfixande.

Som grädde på moset avslutade jag dagen med live-rock n´roll, TJOHO!

Blir man sugen eller blir man sugen på att rocka loss?? Jag kan rekommendera Brolles show, bra kille med bra band!

Jaa, varför spara på nåt krut? Vill man så bör man :)

Imorgon blir det jobb, följt av en sväng inom Ewa i Walla-outleten, innan det bjuds på krogshow-premiär. Låter väl som en skaplig torsdag?? Jo jag tackar jag! Jag njuter för fullt!

Sov så gott eller God morgon, whenever you are!